Ett väldigt enkelt sätt att få barn att vilja vandra är att anordna en liten skattjakt! Vi testade konceptet förra veckan och nu i efterhand inser vi att vi hade kunnat förlägga skattjakten på en distans säkerligen 2-3 gånger så långt som vi gjorde. Barnen sprang nästan hela sträckan för att det var så spännande att leta efter nästa lapp! För oss var skattjakt på vandringen ett riktigt lyckat koncept!
Brev från Kapten Svensk
Skattjakten började med att barnen fick ett brev! (Den som vill kan ju dessutom stoppa brevet i en flaska som står på trappan utanför huset, eller som hittas i strandkanten på en sjö) Eftersom vi gjorde skattjakten på semester i USA valde vi att kalla kaptenen för Svensk då det gjorde det lite mer verklighetstroget att texten var skriven på svenska….
Lappar ledde fram till skattkartan
Vi började med att ha en jakt på lappar. Alltså skattjakt av en väldigt enkelt sort. Första lappen var gömd och på den stod ett ledtråd om var nästa lapp var gömd. Och så vidare. Jag tror vi hade gömt kanske 5-6 lappar och vi hade med lätthet kunnat dubbla det antalet! Cairn = hög med stenar som markerar vandringsled… 🙂
Kartan var sönder!
För att inte göra det alltför enkelt hade vi rivit kartan i två delar. Den var helt enkelt sönder! Och barnen fick en lapp som ledtråd om var de kunde leta efter andra delen av kartan. När de väl hittat även kartdel nummer två fick de en samlad bild av området där de befann sig. Och först då kunde de börja leta efter stället där skatten var gömd.
Riktiga skatter är nergrävda!
Som pricken över i hade vi faktiskt grävt ner skatten! Det var nog det barnen tyckte var mest spännande…. Att de fick hitta något i naturen som gick att gräva med. En pinne var inte så bra konstaterade de, medan en platt sten var desto bättre! Och slutligen…. skatten kunde hittas!! Skatten i detta fall var en snäcka och tre plastdiamanter inslagna i en lila servett. Och skatten går ju att variera. Vid en annan skattjakt jag anordnat var skatten en burk med små russinaskar. Också väldigt uppskattat!
