Babytecken

Mormor lärde mig tecken

Mitt (Emmas) intresse för teckenspråk sträcker sig så långt tillbaka som sen jag var barn. Min mormor arbetade med förståndshandikappade och använde sig i viss utsträckning av tecken för att kommunicera och för att hjälpa eleverna att kunna kommunicera. Jag kan fortfarande komma ihåg några av de tecken min mormor lärde mig och minns också hur jag och mina kusiner satt runt bordet i mormors kök och tränade teckenalfabetet! En kul grej var det bara då.

Teckenspråkskurs

Att min mamma senare skulle få en hörselskada var det ingen av oss som visste då. Nu hör min mamma relativt bra med hjälp av två hörapparater. Men för drygt 10 år sedan ungefär var det en kompis till mig som ville gå en teckenspråkskurs och jag hakade gärna på. Med vetskap om att mammas hörselskada eventuellt kan vara ärftlig kände jag att om jag börjar lära mig tecken redan nu har jag ett helt annat läge ifall jag skulle behöva det mer senare i livet.

Babytecken

Så när min son föddes 2013 var mamma snabb med att påminna mig om att barn ofta har väldigt lätt för att snappa upp tecken. Och att det finns något som heter babytecken. Vi började med de få tecken jag mindes och vid 8 månaders ålder tecknade han lampa! Jag var mäkta stolt!! Vi fortsatte lite halvhjärtat men efterhand som han lärde sig prata tappade jag nästan intresset för tecken. Men ett tecken han verkligen (!!) använde och faktiskt än idag tecknar samtidigt som han säger ordet är tack. Tack tack blev hans sätt att visa/teckna att han var färdig med det han höll på med, om det så var att han var mätt och hade ätit klart eller om han hade gungat färdigt och ville ner på marken.

Jag skrattar fortfarande åt händelsen när han en dag trotsigt gick från bordet och absolut inte ville säga tack för maten. Då vände han sig om, såg arg ut och tecknade just tack. Det fick jag ju absolut godkänna! :)

Nytt intresse när lillasyster kom

Sen när lillasyster kom 2015 kom mitt intresse för tecken tillbaka! Jag hade en kompis som fått barn ett halvår tidigare och hon var verkligen engagerad i babytecken! Så jag lånade en bok och började teckna vad jag kunde. Efterhand letade vi fram de tecken vi behövde och storebror gick in i det hela med stort engagemang! Det var kul att kunna kommunicera med tecken fastän båda barnen inte har något behov av extra stöd på något sätt. Men jag kan verkligen förstå att barn med särskilda behov har ännu mycket mer nytta och glädje åt tecken!

Lillasyster är nu 19 mån och har väl egentligen bara pratat (annat än ordet mamma…) ett par veckor. Och för henne har tecken VERKLIGEN underlättat vardagen! Och för oss föräldrar också såklart! Då lillasyster är en bestämd fröken med mycket vilja (och ja, lika frustrerad som jag ibland blir över hennes vilja lika tacksam är jag över att hennes envishet kommer ta henne väldigt långt i livet!) gav det henne en frihet att teckna det hon ville förmedla!

Ebbas tecken

De babytecken Ebba framförallt har använt är tack, dricka, äta, mer, kissa, äpple, banan, korv, katt, fågel, hund, skor, sova och hjälp. Hjälp är nog det ord jag är mest tacksam över att hon lärde sig. För när hon vill göra ALLT själv (även påklädning, blöjbyte mm innan hon fyllde året…) men inte riktigt klarade det så har hon nu förstått att jag låter henne försöka själv tills hon tecknar att hon vill ha hjälp! Det tog några veckor av intensivt tränande innan hon förstod innebörden av tecknet hjälp men när hon väl kopplade, ÅH så mycket enklare livet blev!!

I helgen var vi iväg på läger och Ebba som alltid vill göra likadant som alla andra försökte slita med en tung dunk med vatten. Hon gav upp efter en stund, vände sig till mig och tecknade hjälp!

Och inatt fylldes mammahjärtat av så mycket värme när hon mitt i en frustrerad och arg vakenstund tecknar ledsen (fast jag inser nu att vi lärt henne tecknet för gråta…). Det tog en liten stund innan jag förstod att det var ledsen hon tecknade…. Men när hon återigen visade mig frågade jag henne ”Ebba, är du ledsen?”. Hon nickade och jag frågade om jag skulle klappa på henne och hon nickade återigen och klappade sig själv på kinden. Sen kunde vi somna om. Jag är så tacksam att jag lärt henne babytecken.

Vill du också lära dig babytecken? Då rekommenderar jag att köpa boken Babytecken (adlink).