När olyckan nästan är framme

En helt underbar helg i September höll på att sluta i katastrof . Hur hanterar man att livet kunde ha slutat där och då i det mörka fast varma vattnet i Paradiset. Hur många gånger jag än kramar den lilla varma kroppen som ligger och snusar brevid mig så kommer tanken ändå fram.. tänk OM !! Tänk om jag hade varit 2 sekunder långsammare..

Vi tar det från början.

Jag och mina två barn 3 och 4 år träffade upp en nyfunnen vän och hennes barn också i samma ålder som mina. Vi möts upp vid Lissma skola och packar in oss i bilen. Och drar till Paradiset som ligger ca 3 km från busshållsplatsen.

 

Vi kommer fram till parkeringen och packar ur bilen och börjar vandringen till våran plats för natten. Det är ca 1,2 km dit. Barnen springer och balanserar och leker. Jag och C pratar och njuter av det varma vädret. Vi kommer fram och hittar en bra tältplats. Vi sätter upp tälten , och barnen far runt lite kring oss. Vi är klara med tälten och ska fixa vatten, jag har en vattenpåse med filter i. Mina barn har nu dragit av sig sina kläder och går i tröja och trosor. Vi tar med dessa 4 trollungar och går ner till sjön. Mina barn vill bada men får inte det.. så de doppar fötterna i vattnet. Jag böjer mig ner och fyller påsen med vatten, går fram till trädet för att hänga upp den.. ser då hur min yngsta dotter går förbi mig mot kanten vid vattnet… ser hur hon glider.. herre j……. hon glider på den hala klippan rakt ut i det mörka vattnet… hon är nästan under ytan ..

 

Jag kastar allt jag har i händerna och hoppar.. rakt ut och får upp henne., hon hann komma under ytan. Nu står vi där på den glas hala klippan.. tanken far igenom huvudet.. hur kommer jag härifrån. Några gubbar som sover i vindskyddet kommer och jag svingar över dottern. Vattnet når mig upp en bit på magen…

Jag andas ut lite då dottern är ur vattnet. Jag kan ju simma så jag klarar mig. Gubbarna får tag i mina händer och drar upp mig.

Nu står jag där dyblöt med ett levande barn, vi byter om och fortsätter kvällen som om i get har hänt. Men sen kommer alla tankarna i fatt mig.. tänk om , hur i hela världen skulle jag ha sett henne i det mörka vattnet.

 

Barn drunknar tyst, även om det är höst och man inte badar så mycket längre så finns risken forfarande där. Håll ett öga öppet och även på skogsturen lägg undan mobilen.

Dagny mår bra, hon har inga men av händelsen , jag däremot mår riktigt dåligt, ältat och ältar.

Men hela händelsen har fått mig att tänka till extra när jag har med mig barnen ut.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *